Praoen ur vägen!

Jag har - kanske som bekant, om du läser hela min blogg - tjatat väldigt om min prao som kommer äga rum vecka 47, och nu ÄNTLIGEN är min plats inlämnad till syv, och hela skiten är ur vägen! Tänka sig hur lycklig jag är över det!

Har tillbringat många timmar hos mormor och morfar idag, från cirkus halv ett till... ja, halv sju. Nå, de förtjänar det, gamla morföräldrarna! Jag kan inte påstå att jag är duktig med varken barn eller gamla, men det blir väl annorlunda när man känner folket i fråga. Inte för att mormor och morfar är så sinnesförvirrade, jag menar, de bor ju hemma och sköter sig helt själva, men nog märks det att de håller på att bli gamla. Morfar har just fyllt åttio, så han är äldst i släkten.

Jag måste bara säga hur fruktansvärt lyckligt lottad jag är! Jag har ju både mormor, morfar, farmor och farfar i livet, och dessutom två fastrar med 'tillhörande' farbröder, och en moster och morbror, som vardera har två barn, och en av mina kusiner har på det ett barn själv. Och så har jag ju min mamma och min pappa, samt en syster. Jag menar, det är ju hela tjocka släkten! Det, plus min mormors syster - mammas moster - och hennes man. Alla vid liv.
Det betyder att jag aldrig i mitt liv varit på en begravning, även om nu mormorsmor dog när jag var sådär fyra, fem år gammal. Men, den begravningen var jag för liten för att vara på.

På tal om döden, du som läser det här, hur vill du begravas? Eller, kanske jag kan ställa frågan så här; vill du kremeras? För, av någon anledning, vill jag inte begravas i en kista och ruttna bort. Det ligger någonting... obehagligt i det. Kanske för att jag själv avskyr att vara på kyrkogårdar och bara veta att 'Hey! Det ligger en död, ruttnande människa under mina fötter!' Nej, jag vill bli kremerad. Spridd i en minneslund. Tänk så mycket mysigare och underbarare det är, att gå till en minneslund. Det är så vackert där, och man behöver inte tänka på den avlidnes... kropp. Bara sinnesro. Sorg.
Det känns egentligen falskt för mig att prata om sorg, jag som aldrig upplevt den. Jag har inte den blekaste aning om hur det är att känna sorg, ren, obeblandad hjärtesorg. Jag kan bara föreställa mig.

Vi kan ta ett stort hopp, när nu känslan av obehag i magen pockar på min uppmärksamhet. Nej, jag mår inte illa, och har inte... hehum, magproblem, utan har just ätit... eller, inte just, men åt till middag, stekt strömming. Den där obehagliga känslan det är, tror jag då - hoppas kanske - är benen i den fördömda fisken. Svar nej, jag åt inte upp allt, men det är det faktiskt inte ofta jag gör...
Jaja, man måste ju prova all svensk husmanskost medan man lever! Surströmming har jag ju också börjat med, och gillar faktiskt. Dock erkänner jag att det inte alls luktar gott om den där fisken...

Lider av EXTREM rollspelslust! Det är rent... ja, inte äckligt, men hemskt! Min motspelare är nämnligen bortrest, och kan inte komma åt en dator för att svara... Och, inte blir det bättre av att vi har snackat så EXTREMT (se upp för överanvändning av ordet extremt) mycket idéer via sms! Man vill bara sätta det i verket! (Se även upp för en framtida störtskur av utropstecken.) Suck... livet är 'hemskt'.

Vill, som sista sak, lägga in ett enormt HURRA år Spotify, ännu en gång. ÄLSKAR det där programmet!

-Gusto (20:21)

Låtlista - PRISA SPOTIFY

Vill återigen prisa Spotify, detta heliga, underbara musikprogram. Tack vare detta har jag fått uppleva så mycket musik som jag aldrig gjort annars, så fruktansvärt underbar musik. Bland annat, som jag vill dela med mig av, en låt vid namn While your lips are still red av Nightwish.
Trodde aldrig att just en sådan låt skulle fånga mig så fruktansvärt, men det gjorde den! Du som inte gillar låten i fråga, snälla låt bli att säga det...
Sedan har vi motsattsen till Nightwish, The Used, med låten The bird and the worm.... ARGH! *dreggel*
Den sista låten jag vill nämna, det är Life is a highway med Rascal Flatts. UNDERBAR låt!

Du som har Spotify, kolla upp ovannämnda låtar om du inte redan gjort det!

-Gusto (14:38)

Ny sak!

Jag ska - eftersom klockslagen nedanför inläggen gudförbannat inte stämmer - börja skriva det riktiga klockslaget efter underskriften! För den som är intresserad...

-Gusto (12:14)

Den där praoen igen...

Morr. Ska det där ta så jävla mycket tid?!
Nu har jag i alla fall - tack gode gud - fått praoplats på apoteket, men nähä! Då måste jag ha målsmans underskrift innan jag lämnar in lappen med all info på, vilket jag självklart glömt bort!
Så, förmodligen kommer mamma få spel när hon kommer hem (snälla säg att hon ringer hem snart) och jag inte har kunnat vara hos syv...

Dock tycker jag att jag förtjänar en stor applåd! Jag har nämnligen ätit både frukost idag, vilket är - för mig - riktigt beundransvärt! Det brukar bli så, att jag inte alls har lust att äta frukost, och så blir det ingenting... Men, nu har jag alltså ätit båda målen, på en lovdag! WOW!

Borde också, så snart jag får svar av syv via mejl, fara och träna... Min rygg är ju helt skitäckligt sned, med min skolios (osäker på stavning). Enligt mamma är mina skulderblad RIKTIGT ojämna, höjdemässigt. Det vänstra sitter liksom högre upp än det högra, och min vänstra höft sitter i gengäld lägre än den högra höften... Lite läskigt, är det allt!

Skulle nog kunna fara ner på stan också... Kanske... Vill nämnligen köpa ett par converse! Snygga skor det där!

Men, eftersom jag får slut på vettigt att säga här (äh, har inte haft det på hela inlägget) så slutar jag innan det här blir en "livsblogg" om precis vad jag ska göra och har gjort idag, vilket jag ärligt talat hatar... Vem vill höra om mitt svenssonliv, förresten? SLUTA LÄSA INNAN DU BLIR HJÄRNTVÄTTAD!

Ha en trevlig dag!

-Gusto

Lov - inte skojj

Jo, det är faktiskt sant kära vänner! Jag tycker inte det är underbart kul att ha lov. Detta beror väl på att jag inte har ett skit att göra under ett lov, vilket gör att jag bara såsar hela dagarna, vilket jag i sin tur inte gillar. Nej, jag gillar kanske bara lov, eftersom det betyder inga läxor eller prov, nej, inget plugg! Fast, heh, det blir det i alla fall, nu snart... Vi har nämnligen fått både svenska och franska till efter lovet...

Men, antar att det är lite mitt eget fel att jag har tråkigt. Borde höra av mig mer till vännerna...
Det tycker jag är lite sorgligt. Jag har som alltid viljat ha en bästis, en sån som man alltid kan vara med och så där, men jag har som aldrig hittat någon riktigt... riktig (detta kan jag bara skriva för att jag vet att inte så många av mina vänner läser min blogg! Är en feg person...).
Suck... Nej, jag vet inte ens vilka jag var med på dagis! Eller, då var jag nog mest en pojkflicka. De var mycket roligare att leka med än flickorna, som bara höll på med mamma-pappa-barn lekar hela tiden - där jag absolut inte fick vara hund! Då blev det att busa med pojkarna istället. Det fortsatte nog så, fram till killarna nödvändigtvis var tvugna att visa sig riktigt coola och tuffa - då dög inte en töntig tjej längre, vilket omedelbart knuffade ner mig till en slags... töntstatus, om man säger så. Kanske är jag därför väldigt glad att jag fått byta klass - därför att ingen hade en 'stämpel' på sig när man kom dit. Vi är från så många ställen i Piteå, och hade till och med under sjuan en tjej från Luleå.
Men, nej, anser kanske inte att mitt sociala liv är fullt fungerande... Märker att jag är fruktansvärt jobbig ibland, vilket jag inte vill vara, men vad kan jag göra åt det? Vet nämnligen inte heller riktigt vem jag är alla gånger. Jag kan liksom anpassa mig så fruktansvärt efter vilka jag är mest med. Är jag med folk som smutskastar varandra hela tiden, då gör också jag det efter ett tag. Är jag med folk som skämtar hela tiden - vilket jag är nu - då gör jag också det!
Ibland är det väl skönt att vara ensam, när man helst vill det, men känns ändå som en säkerhet att ha vänner man alltid kan vända sig till, eller en vän man alltid kan tala med. Vilket jag inte har precis...
Eller, jag har ju min syster! Det ska du veta, kära sis, du är den jag kommer tala om allting som händer i mitt liv - första fyllan, möjlig graviditet, kärleksproblem - innan mamma. Ärligt talat, vet jag, att min syster aldrig kommer, på något sätt, dömma mig. Okej, det kommer nog inte mamma heller, men det skulle absolut inte vara lika smärtfritt att berätta det för henne.
Så, jag har tillslut bestämt mig. Det är min syster jag litar mest på...

Sänder mitt hjärta till henne! <3

-Gusto

Skit jävla skola!

Ursäkta svordomen.
Nu är jag bara så fruktansvärt less på allting! Franskaprovet som jag gjorde i torsdags, det ska vi inte ens tala om. So-prov på första och andra världskriget, det gick ju inte precis underbart. Sedan har vi prao vecka 47, och platsen skulle egentligen ha varit ordnad till idag, men helvete heller! Vill kolla på ett apotek, precis vad de gör där, men tydligen, nää! Det finns tre stycken inne i stan, ett i Gallerian Piteå, ett på Byxtorget och ett på sjukhuset. Jag har fått avslag både i gallerian och på Byxtorget. Hurvida jag kommer få en plats på sjukhuset eller inte... Jag vill inte inge mig själv med falska förhoppningar, som jag hade gjort när jag sökte på Byxtorget. Om jag inte får platsen, då har jag ingen aning om vart jag ska vara...
Det bara skiter sig!
Men för att vara lite optimistisk, fick jag bra betyg på tre engelska prov/förhör som vi fick tillbaka idag. M M o V. Kanske kan man höja sig i engelska? Kan ju alltid hoppas...
Nu orkar jag faktiskt inte skriva något mer. Allt är så segt...

-Gusto

Sorgligt, men sant

Sådär! Fantasin är försvunnen! Får väl dra iväg och plugga franska och se om den kommer tillbaka... Nåväl, förhoppningsvis är det bara trötthet...

-Gusto

Saker som man borde göra, men inte vill

Ja, man borde mycket, och måste mycket, som man inte vill göra. Bland annat ha franskaprov på torsdag... Nej men, det är ju skitkul! Tycker inte alla det?! Vad konstigt... Hoppas även alla därute som har absolut INGEN humor fattar att jag var ironisk där, annars borde ni gå en kurs i... ja, varför inte skratt! Det finns faktiskt, förvånande nog...

Så... egentligen skriver jag bara här för att fördriva tiden, när jag egentligen har annat att göra. Fy skäms! *Skäms inte alls* Det här går ju skitbra...

Slutade förresten tidigare idag! *HURRA!!* Jo, HK läraren är sjuk, så istället för att ha två timmars hål mellan svenskan och språket fick vi sluta! Halv ett, jaa... Det har man inte gjort någonsin! Inte ens i ettan... Halv två var det tiden som gällde då, samt i tvåan. Trean gick vi "länge", det vill säga till kanske två. I fyran och femman gick vi EXTREMT länge! Nästan till tre ju! Den du! Har du aldrig gjort, va?

Okej, ska väl ta och ta tag i mitt liv, hur lite jag än vill... Borde kanske börja lägga upp lite bilder här också... Ja, om nu bara datan vill samarbeta med min nya mobil så, då kanske det blir så! Lite flummbilder från skolan kanske... Eller så!

Au revoir mes copines! (Det där kanske var NÄSTAn rätt...)

-Gusto

TRÅÅÅÅKIGT!

Kanske en... tråkig överskrift på ett blogginlägg, men så är det! Sitter bara och tråkar i väntan på ett mejl som jag hoppas ska komma snart...
Kan välan berätta om min dag under tiden!

Okej... Den började väl... klockan... tio? Ja, klockan tio, med att jag vaknade. Och satte mig och läste en bok, nämnligen Sandor slash Ida. Den har nog alla hört talas om, inte minst filmen. I alla fall alla i imn ålder... Skolans hjärtvätt-bio sådär någon gång då och då.
I alla fall, sedan åt jag, ja, inte frukost. Vad kallas det nu då? Brunch? Frunch, kanske är bättre, på svenska. I alla fall, jag åt rester från igår, när mor och far hade främmande. Det var en slags fisk och skaldjursgryta, eller ja, som en soppa, med saffran i. Väldigt gott!
Sedan... Var det väl i princip att försöka skriva klart bokresensionen till svenskan, den som ska vara klar på torsdag. Och, egentligen borde jag väl ha prioriterat franskan, provet, som vi också har på torsdag men... Det blev inte så.
Sedan var det bara upp och iväg till konsert med orkestern! Var väl... kul... men inte väntetiden. Vi var nämnligen och spelade på en körfest, med en mycket stor kör på 120 pers, och en publik på ungefär 72 (ej inräknat oss i orkestern) pers. Det är nästan hälften så många, hahaha...
Spelandet gick bra, spelade välan mest rätt! Haha, nej men, spelade väl allt rätt...
Sedan bar det av hemmåt- vi smet direkt efter vi var klara med spelandet- och till pluggande med franskan... Det gick väl sådär, kan jag erkänna, men det har gått framåt i alla fall! En liten bit, ett myrsteg... Men, vi får ju plugga på lektionerna också, så det är nog lungt. Även om jag måste satsa lite på franskan kanske...

Jaja, det blir nog bra med den saken! Ska jag dra lite... åsikter?
YES!!! Camilla ut ur Idol!!! Det var det enda rätta, kan jag tycka. Tja, i och för sig var hon väl inte dålig, nej, inte på långa väger, men hon var så fjortis att jag bara vill spy när jag ser på henne! Fjortis fjortis fjortis...

Ehurm... Kan väl berätta en lite mer... ja, kanske inte riktigt intim sak, men nästan. Nära inpå. Har nämnligen skavsår från min älsklingshästs förbannade sadel! Ett riktigt sår, ja, det och ett blåmärke. Underbart, att de har en söm precis där man sitter... Det gör i alla fall väldigt ont, så! Nu lämnar vi det!

Egentligen har jag väl ingenting av värde kvar att säga - haha, ironiskt det där med "värde" och "säga" i samma mening...
Jo, förresten! SPOTIFY VÄGRAR ATT STARTA! Eller, logga in mig i alla fall. Nog för att jag har musik på mobilen, men det är inte alls samma sak! Finns ju aningens mer musik på spotify...
Jaja, nu orkar jag inte längre!
Heh...
Adjö kära bloggläsare, som inte har annat för sig än att läsa om andras liv och sedan skratta och peka med ett "Fy FAN så tragiskt alltså!". Love you all!

-Gusto

Underbart...

Sådärja. I stort sett frisk, men ändå ingen skola. Min mor har nämnligen som folosofi 'feberfri minst en dag'. Kanske klokt, det vet jag inte, men hon är då sjuksköterska, så jag litar på henne.
Men, en bra sak med det här är väl att jag får en hel dags pluggande innnan so-provet imorgon. Okej, kanske inte speciellt kul, men ändå nyttigt. Inför första och andra världskriget är det många årtal och handlingar som ska in. Vet i alla fall - HURRA! - att första världskriget är det med skyttegravarna, och det andra är med Hitler och förintelselägren. Okej, jag kanske vet en aningens mer än det. Bland annat att Kalla kriget följde andra världskriget - om det nu inte var så att det var en del av andra världskriget... I alla fall, utspelar sig musikalen Chess efter Kalla kriget, innan sovjetunionen föll, har jag för mig.
Alla ni som inte har hunnit fram till nians historia får ursäkta mig. Jag lämnar det där nu.

Hur som helst, är musikalen Chess någonting som jag har tyckt om ända sedan jag var liten. På min lista över favoritmusik stod det; Jazz & Chess. Inte för att Chess är en musikstil kanske, men så var det!
Nu går skivan återigen nästan nonstop, och jag har lagt till den som en spellista på Spotify.
På tal om Spotify, denna underbara 'uppfinning'. Det är nog den bästa idé mänskligheten haft!
Fri tillgång till i princip alla musik som finns, det är nästan så man vill falla på knä varje gång programmet startas. 'Heil Spotify!' Haha... Är nog lite inspirerad av Johan Glans tror jag.
Den mannen är nu övermänskligt rolig! Hur kan man bara komma på sådana idéer som han får? Bara... improviserar i sortsett allting under en hel timme, och få ihop det så underbart otroligt!
Ytterligare någonting jag nästan faller på knä inför. 'Glans Overmighty' heh...

Nej, det är nog bäst att jag börjar plugga nu, så det blir av. Vill gärna behålla ett M i SO till slutbetyget. Det är väl i och för sig inte julbetyget som är just det 'avgörande', men det är väl lika bra att satsa redan nu!

-Gusto

Litet konstanterande

Bara en liten sak till alla där ute; Klockslagen stämmer inte!
Jag skrev inte det första inlägget klockan fyra imorse...
Klockan just nu; 20:41

-Gusto

Det finns inget annat...

Datorn crashade igår. Idag, när jag så laddade hem spotify igen, märkte jag hur tomt det har varit. Har en ny mobil, och på grund av att datorn inte fungerar som den ska, har jag inte kunnat föra över någon musik till den. Detta betyder att jag - hör och häpna - har varit utan musik i hela ett dygn! Visst låter det (ehurm) otroligt?!
Med tanke på hur stor del av mitt liv musiken är - jag skulle kunna klassas som beroende - är det otroligt.

Det finns så mycket i musik, som man inte kan uttrycka på något annat sätt än... ja, just musik! Melodi, indirekt menande texter, bra melodi och bra text. Allting bara... berör! LOVE IT!
Det finns inget annat som betyder lika mycket som musiken, när det betyder så mycket. Kärlek, hat, ilska, glädje, you name it! Den som inte tycker om någon musik (ursäkta alla torra själar där ute) måste ha någon sorts själslig störning...

-Gusto

Bra början...

Jahaja. Antar att man blir påverkad av omgivningen, fast man inte vill. Nu har man alltså själv börjat blogga, trots att jag intalat mig själv; det där är ingenting för dig, orka ha en blogg! Men, jag åkte dit i alla fall!

Kan väl börja med att berätta att jag är sjuk. Okej, det kanske jag alltid är (haha!), men nu, faktiskt, riktigt sjuk. Jag som aldrig brukar vara det! Men, faktiskt, även om du som läser det här tänker; OHNO! GRISSJUKA! så är det inte det. Det är konstigt hur alla svenskar och övriga I-länder får panik när en influensa - som förövrigt bara de som redan är sjuka eller på annat sätt försvagade dör av - sprider sig. Ånej! Folk kanske dör av den! Folk kan dö av den här influensan. Jag vet! Vi dödar alla grisar! Det heter ju faktiskt svininfluensan, då måste det ju vara de som sprider den, eller hur? Och samtidigt dör flera tusen i malaria varje dag och ännu fler varje timme av svält i Afrika. Men, det rör ju inte oss. Varför ska vi bry oss om det?
Sjuka jävlar vi är...

Nåväl, det är ju inte kul att vara sjuk, oavsett vad det är för någonting. Fast - haha - jag kanske bara är ovan. Har faktiskt inte varit så här sjuk på... ja... sen kanske... trean? Tvåan?
Men, nu kanske jag kan hålla mig frisk hela gymnasiet i alla fall! Alltid någonting positivt...
Dock suger det att jag inte kan cykla iväg för att köpa chips... ÄR SÅ SUGEN! *snyft* Ehum... Får mig att låta som en missbrukare...

-Gusto