Ja, lite sur är jag. Eller har varit i alla fall. Självklart vaknar jag på fel sida när familjen ska GÅ ner till STAN i SNÖSTORM. Och, det är ingen som fattar att man kan vakna på fel sida. Över huvudtaget. Nej. Bara. Var. Tyst. Och. Låt. Mig. Vara.
Fast, nu är man glad igen. Nästan, i alla fall. Ganska. Sådär. Trött kanske...
Ja, det ska ni veta, alla lipsillar därute! Att gå upp klockan sex och sedan jobba i stallet två dagar i raken, det är inte underbart. Inte över huvud taget. Speciellt inte när man är få, och de två andra idioterna i princip vägrar jobba. Jävla småungar...
Får man vara lite positiv nu?
Fick ett mackjärn i julklapp, vilket fungerade utmärkt! Jättegoda varma mackor blev till... eller bara en, i morse. Mums, säger jag bara!
En julklapp som än så länge inte blivit min vän, det är stickningsgrejorna. Försökte börja sticka på ett par vantar, men det sket sig, rejält dessutom. Hann inte sticka en sticka ens innan humöret rann över och jag rev upp hela skiten med en morrning. Nej, man ska inte försöka sticka aviga maskor när man är på dåligt humör. Det är dagens tips till dig därute, som inte har bättre för dig än att läsa en svenssonblogg! SKAFFA ETT JOBB; STICKA EN AVIG!
-Gusto (17:20)
söndag 27 december 2009
fredag 25 december 2009
Så är julen över...
Ja, nu är det över. Fast, undrar om jag ens en gång är ledsen över det. Nej, inte för att det inte är kul, men... har bara inte fått in någon julkänsla på radarn, varken det här året eller året innan det. Hm. Nej, men julklappsskörden var väl bra! Till och med någonting jag inte önskat mig fick jag, och inte någon liten sak heller. En iPod touch! WOW! TACK PAPPA! Det var verkligen... oväntat men väldigt, väldigt roligt!
-Gusto (21:53)
-Gusto (21:53)
onsdag 23 december 2009
Snart jul
Ja, nu är det snart dags. Allting (nästan) är klart och färdigt, dan före dopparedan. Ännu ett år har passerat, kanske inte riktigt utan knussel, men... utan större problem i alla fall. Det är läskigt hur fort tiden går när man har roligt. Nu närt jullovet slagit in - tack gode gud - är det bara en termin kvar med den bästa klass jag någonsin gått i. Nog för att jag bara gått i en klass tidigare, och den klassen är väl inte så mycket att skryta över, men ändå! Det otroligt att bara få komma in i en grupp utan att ha en stämpel på sig. När man väl blivit klassad som en tönt och en idiot är det svårt att ta sig undan det, om man inte börjar om på nytt. Det är just det faktum att de här tre åren över lag varit så underbara som gör att jag nästan är orolig för hur det kommer gå att söka och förhoppningsvis också gå på Grans Naturbruksskola. Nej, jag ska inte bli bonde, men denna underbara skola - liten och kompakt med ett myller av djur - har också Naturvetenskapsprogrammet tillgängligt. Eftersom jag inte har en aning om vad jag ska bli senare är detta ett perfekt val, stor, bred behörighet, och så kommer det vara kul undertiden också. Ska jag räkna upp allt vad jag kommer få lära mig? Men visst!
- Köra traktor - och få körkortet gratis
- Klippa får
- Röja i skogen
- Rida bättre - kommer välja häst som tillval senare
- Sköta kor
- Mjölka kor
- Umgås med getter - kanske inte någonting jag kommer lära mig, men lika väl
kommer att göra
- Lägga mycket, mycket, mycket och åter mycket tid på att få kompisar
Det sista fenomenet... det är bara ett faktum. Jag MÅSTE göra det för att överleva de där tre åren. Utan kompisar - eller vänner, om du nu vill kalla det för det - suger livet. Med ännu en ny start, i vilken många kommer bo på skolan och så också umgås mycket mer än vi stadsbor kommer göra, måste jag satsa lite på det där. Hitta en pluggarkompis kanske? En vän? Någon med samma humor kanske. Fast, när det gäller det kan man inte säga annat än att jag är flexibel. Jag tar åt mig vad andra gör och anpassar mig efter det. Är jag mig själv då? Knappast. Finns det någon jag? Hoppas inte det, för då är jag jävligt jobbig. Jag vill inte vara jobbig, absolut inte och NEVER! Jag får... helt enkelt försöka att bli den som alla andra är. Anpassa humor, beteende och allt utom kanske utseende. Det däremot är någonting jag inte har tänkt förändra.
Okej, eftersom det här blev någonting helt annat än vad jag hade tänkt mig, slutar jag nu.
-Gusto (10:54)
- Köra traktor - och få körkortet gratis
- Klippa får
- Röja i skogen
- Rida bättre - kommer välja häst som tillval senare
- Sköta kor
- Mjölka kor
- Umgås med getter - kanske inte någonting jag kommer lära mig, men lika väl
kommer att göra
- Lägga mycket, mycket, mycket och åter mycket tid på att få kompisar
Det sista fenomenet... det är bara ett faktum. Jag MÅSTE göra det för att överleva de där tre åren. Utan kompisar - eller vänner, om du nu vill kalla det för det - suger livet. Med ännu en ny start, i vilken många kommer bo på skolan och så också umgås mycket mer än vi stadsbor kommer göra, måste jag satsa lite på det där. Hitta en pluggarkompis kanske? En vän? Någon med samma humor kanske. Fast, när det gäller det kan man inte säga annat än att jag är flexibel. Jag tar åt mig vad andra gör och anpassar mig efter det. Är jag mig själv då? Knappast. Finns det någon jag? Hoppas inte det, för då är jag jävligt jobbig. Jag vill inte vara jobbig, absolut inte och NEVER! Jag får... helt enkelt försöka att bli den som alla andra är. Anpassa humor, beteende och allt utom kanske utseende. Det däremot är någonting jag inte har tänkt förändra.
Okej, eftersom det här blev någonting helt annat än vad jag hade tänkt mig, slutar jag nu.
-Gusto (10:54)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
